Mest leste i Norge
Museene får huden full. Her er de ti sakene fra fjoråret som leserne satte størst pris på.
Museene får huden full. Her er de ti sakene fra fjoråret som leserne satte størst pris på.
Senværker og kunstinstitutionens rolle i en krisetid optog læserne i 2024.
Ansvarlig redaktør for Kunstkritikk, Mariann Enge, om kunsten som fanget følelsen av verden anno 2024.
I år blæste nye vinde ind over Christiania og gav Kunstkritikks redaktør i København håb om, at fornyelsen af dansk kunst en dag kunne udgå derfra.
Sex och död i Helsingfors, meditativt landskapsmåleri i Oslo och en glimt av konstens framtid i Köpenhamn. Konstnären Ernst Billgren ger oss sin topp-tre lista.
En liten nisse som gjemte seg inne i en fontenepumpe ga Kunstkritikks norske redaktør, Stian Gabrielsen, et anfall av nostalgi.
Se hvilke malere, kunstner David Risley mener, var i topform i år.
Nora Arrhenius Hagdahl om ett händelserikt år i Stockholms undre gallerivärld.
Country og 70’er-krea møder skulpturel uformelighed på Milena Bonifacinis kakkelbord.
Klyftan mellan klimatkrisen och idén att läsa om konsthistorien var stundtals avgrundsdjup under ett seminarium på Konstakademien i Stockholm.
106 år efter kvinder fik adgang til Folketinget bliver 30 af de mest indflydelsesrige foreviget i Mie Mørkebergs maleri.
Kohtas utställning Social Form handlar om möten mellan människor – men dialogen mellan verken uteblir.
Curatorn för GIBCA 13, Christina Lehnert, lovar att ta sig an vår tid utan omvägar.
Frisk nonchalans på 90-talsdoftande konstmässa.
Between Rivers på Astrup Fearnley Museet er en i overkant steril utstilling om forholdet mellom mennesker og elver.
En argentisk avantgardekunstner i København er lige den udstilling, vi ikke vidste, vi savnede.
Louis Scherfig og Anne-Mette Schultz vil genstarte vanskelige politiske samtaler. Med empati og fra en lille, forsigtig gnavers perspektiv.
Et kveldsåpent galleri hvor det er lov å drikke vin mens du ser på kjendisfotografier gjør ikke Oslos kunstliv mer inkluderende.
Den samiska konstinstitutionen Verddes utställning på Skansen är ett glatt och ilsket: «varför inte!?»
September Sessions tvingade Stockholmspubliken att hålla sig på tårna.
Klimaet har ikke tid til at vente og naturen kan ikke skynde sig. Camilla Berner skal rejse en hel skov på Ærø.
I forsøket på å nå ut bredere lager Norges to største museer utstillinger som enten er uten kunst eller blottet for kritiske perspektiver.
Flere feminismebølger slår ind over Institut Funder Bakke, flere slags åbne øjne og begær – men fri er man for heteromanden og hans blik, og det er dejligt.
På nya Malmögalleriet Fuxia 2 fångas besökaren av inbjudande dofter och ett välkomnande shoppingsorl.
Tschabalala Selfs utställning på EMMA i finska Esbo är en hyllning till hennes hemkvarter i Harlem.
Likt en viss annan teosofisk konstnär så fick hennes verk inte visas förrän långt efter hennes död.
– Vi må anerkjenne at vår kamp for frigjøring er gitt i liberalismens språk, sier teoretikeren, essayisten og poeten Fred Moten.
David Garneau vill avkolonisera kritiken utan att förfalla i romantiska fantasier.
Kritiker og forfatter Jonathan Crary vil vise hvor lett det er å forestille seg en verden etter kapitalismen.
– Demobilisering er det, der kan bryde magtens borgmure. En tilbagetrækning af al energi, siger Franco ’Bifo’ Berardi.
– Jag är emot vertikalitet, säger den franska filosofen Catherine Malabou.
Kunsthistorikeren Isabelle Graw vil at vi skal slutte å idealisere vennskap.