Från Trondheim till Sundbyberg

– Konsten har ett eget språk som handlar om estetik och materialitet, som jag inte gärna kompromissar med, säger Helena Holmberg som blir ny chef för Marabouparken i Stockholm.

Marabouparken anlades på 1940- och 50-talen som rekreationsanläggning för båda allmänheten och anställda vid Marabous chokladfabrik i Sundbyberg.

Det blir Helena Holmberg som efterträder Bettina Pehrsson som chef för Marabouparken i Stockholm. Det offentliggjordes i måndags. Holmberg har de senaste sex åren varit chef för Kunsthall Trondheim, men tar från den 1 mars över ledningen för konsthallen som huserar i Marabous gamla chokladlaboratorium i Sundbyberg, i nordvästra Stockholm.

Kunsthall Trondheim invigdes 2016, tre år efter att Holmberg anställdes för att driva etableringen av en ny konsthall, på gemensamt initiativ av kommun och region. Programmet omfattar utställningar, seminarier, konserter och föreläsningar med norska och internationella konstnärer. Öppningsutställningen this is a political (painting) samlade verk av bland andra Kajsa Dahlberg, A K Dolven, VALIE EXPORT, Claire Fontaine och Alexandra Pirici.

– När jag anlitades för att starta upp en ny konsthall, så fanns det en entusiasm hos både konstscenen och politikerna i Trondheim, vilket gjorde att det var en väldigt god situation att jobba i. Men inget praktiskt fanns klart, inte ens ett kontor. Det fanns en förhistoria med diskussioner och förberedande projekt, men på många sätt var det ett fantastiskt öppet uppdrag, berättar Holmberg för Kunstkritikk.

Helena Holmberg tillträder som chef för Marabouparken den 1 mars, 2019.

Holmbergs arbete i Trondheim handlade initialt om att få på plats en utställningslokal, en ny organisation och säkra finansieringen för konsthallen. 2017 formulerades att programmet skulle ha en särskild inriktning mot klimatfrågor, ekologi, genusfrågor och urfolkens situation.

– Även om detta är frågor som tas upp alltmer i konst idag, så tror jag att Kunsthall Trondheim har varit ovanligt konsekvent i detta fokus. Det har gett oss en synlighet och tydlig identitet, vilket är viktigt för en ny institution. I vårt uppdrag ingår att vi ska vara en plats för samhällsdebatt och att vi ska knyta an till studenter och forskare på NTNU, ett av norra Europas största universitet som ligger i Trondheim, så mycket i programmet har haft att göra med Trondheim som plats och konsthallen som arena för diskussion, berättar Holmberg.

Denna samhällsorienterade inriktning vill Holmberg nu bygga vidare på i Sundbyberg.

– För mig har konsten alltid handlat om människans villkor och relation till sin omvärld. Det politiska är viktigt, men vad som är politiskt kan lika gärna handla om människans sårbarhet eller om jordens sårbarhet. Det inte helt definierade och mångtydiga är viktigt. Konsten har ett eget språk som handlar om estetik, materialitet och det taktila och som jag inte gärna kompromissar med. Jag hoppas att mina val speglar detta, och det är en inriktning som jag tar med mig till Marabouparken. 

Behzad Khosravi Nooris utställning Professor Balthazar och monumentet över den osynliga medborgaren har under hösten visats på Marabouparken. Foto: Jean-Baptiste Béranger.

Under sin tid i Norge har Holmberg noterat påtagliga skillnader mellan grannländerna, inte minst vad gäller en för samtiden känslig fråga.

– I Norge är man väldigt upptagen av nationen, vilket kan kännas främmande för en svensk. Vi är helt klart mer internationellt orienterade i Sverige. Nationalism är inte heller en hållning som jag är intresserad av personligen. Men det jag har upptäckt är att det finns en sida av detta som egentligen inte handlar om nationalism, utan om att lyfta fram de konstnärer som är verksamma i Norge. Man är helt enkelt intresserad av att ta hand om den egna scenen, och att fundera över institutionens roll ur ett lokalt perspektiv tycker jag är intressant. Dessutom har norrmännen ett större intresse för sina grannländer, vilket jag gärna tar med mig till Stockholm, säger Holmberg.

Någon speciell inriktning för Marabouparken finns ännu inte då Holmberg inte vill «rita kartan innan hon har sett sig omkring», men hennes samhällsintresse menar hon kommer att prägla arbetet.

– Jag tror man kommer att känna igen mig som curator, även om programmet säkert blir annorlunda än i Trondheim, eftersom det är en annan institution, på en annan plats. Det finns en mängd spännande aspekter med Marabouparken, bland annat parken i sig, som en plats där natur och människa är i förhandling, och där det dessutom finns en historia kopplad till idén om Sverige som ett folkhem. Jag uppfattar också att Marabouparken har kombinerat en inriktning mot samtida konst med ett engagemang i närområdet. Det passar mig fint, och jag ser ingen anledning att ändra detta på något radikalt sätt. Som publik har jag upplevt en generös öppenhet på Marabouparken som jag gärna vill ta vara på. Det är fantastiskt att det är fri entré och att parken är ett utflyktsmål för många. Det ska bli spännande att jobba vidare med det, avslutar Holmberg.

Rikke Luther, Overspill: Universal Map, 2016–2018. Installationsvy från Strømmer av følelse, kropper av malm som visas på Kunsthall Trondheim till den 21 december, 2018.

Not: Artikeln uppdaterades den 13 december klockan 15.00.

Diskussion