Tomhet och intensitet
På Belenius återupptäcks Jan Mankers sällan visade 1960-talsmåleri, vars starka blick för material och komposition gör det angeläget än idag.
På Belenius återupptäcks Jan Mankers sällan visade 1960-talsmåleri, vars starka blick för material och komposition gör det angeläget än idag.
Ana Ofak har skrivit en bok om en grupp jugoslaviska konstnärer som med statens välsignelse såg modernismen som en väg bort från Sovjetkommunismen.
Den tyska konstkritikern Isabelle Graws bok The Love of Painting är en välskriven, initierad men bitvis rätt konservativ reflektion över det samtida måleriets ställning.
Inför Moderna Museets stora Hilma af Klint-utställning, den första på museet sedan 1989, diskuterar Håkan Nilsson här af Klints receptionshistoria och plats i en kritisk berättelse om modernismens natur.
Abstract Possible på Tensta Konsthall ger en internationell utblick över samtidens intresse för abstrakta formspråk, men ger inga tydliga svar på hur vi skall förstå tendensen.
På Moderna Museet ställs mästarmålarna Turner, Monet och Twombly bredvid varandra i en utställning som lämnar många frågor om sambandet mellan deras verk.
En utställning i Malmö visar att det är bäst att betrakta megalomana idéer som tankelekar.
Francis Picabia var i enhver forstand maksimalist. Men det er de minimalistiske værker, der scorer flest point på udstillingen med hans senværker i Paris.
Nora Adwan møter en pågående, moralsk krise med skjønnhet og innbitt optimisme på Unge Kunstneres Samfund.
Det roder lidt tematisk på Just Kids på Gammel Strand, men udstillingen forsøger heller ikke at forklare en hel masse, og det er befriende.