Et kvalitetsbegrep for et mer etisk samfunn
Kunstkritikk ønsker å bidra til at #metoo blir et paradigmeskifte, ikke bare i kjønnspolitikken men også i kritikken.
Kunstkritikk ønsker å bidra til at #metoo blir et paradigmeskifte, ikke bare i kjønnspolitikken men også i kritikken.
Alle varsellamper burde lyse når kunstmessen Art Basel tar 3,4 millioner for å fortelle oss hvordan vi skal bli mer internasjonale.
Utförsäljningen av G-Studion i Gustavsberg har tillfälligt stoppats. Men ateljébristen i Sverige är akut. Att låta nya ateljéer ingå i budgeten för nybyggnation vore en lösning.
Bjarne Melgaards A House to Die In tar maleriets fullmakter til arkitekturen og reiser slik et monument over en verden som bøyer seg etter det individuelle begjæret.
Performancekunstneren Tonje Gjevjon svarer på Andreas Breiviks kritikk av utstillingen Hen – Flytende kjønn på Haugar Vestfold Kunstmuseum.
Trine Skei Grandes første uker som kulturminister gir håp om at vi skal få både kulturen og politikken tilbake i kulturpolitikken.
Documenta forblir en ideell organisasjon, og økonomien for 2022-utgaven er sikret. Men viktige spørsmål om kunstnerisk uavhengighet står fremdeles ubesvart.
I den finländska konstvåren är regionala konstnärer representerade i grupputställningarna, medan utom-nordiska namn visas i de större separatutställningarna.
Den danske kunstscene forbliver sandsynligvis uanfægtet af #MeToo. Forårssæsonen byder på vigtige 1970er-kunstnere, institutionskritisk gruppeudstilling og keramik af Picasso.
Det mest spennende denne norske kunstvåren er muligheten til å få en større forståelse for 2010-tallets kunstnere.
Den svenska konstvåren bjuder på en hel del konkretism, och fortsättningen på en politisk rörelse som kan leda till ett mindre fördomsfullt konstliv.
Har vi med den bebudede Bergen Assemblies 2017-19 nådd den selvkritiske biennalens parodiske fase?
Selvet er lite mer enn et klistremerke i Agatha Waras utstilling på Borgenheim Rosenhoff.
Man spidser øre, når værkerne på Collega hvisker om sorg og landflygtighed. Alligevel er budskabet svært at høre.
Käthe Kollwitz på Statens Museum for Kunst er en kniv i hjertet og et opråb om modstand.
Krigen er kunstnerens muse i Vanessa Bairds retrospektiv på Munchmuseet i Oslo.