Det tornedalska kulturarvet träder fram ur trasorna
Matilda Kenttä synliggör det vardagliga arbetet och de vävda minnena.
Matilda Kenttä synliggör det vardagliga arbetet och de vävda minnena.
På Kunsthalle Zürich vecklade gesterna in sig i tystnad, språket sviktade och rummet höll andan.
Två nya konstinstitutioner i Almaty, Kazakstan, stärker stadens position som navet i ett dynamiskt centralasiatiskt konstliv klämt mellan Moskva och Peking.
Lars Fredriksons målningar är aldrig platta.
Hilde Skancke Pedersens ránut kjennes i fingrene og på tunga mi, selv om jeg ser dem på avstand.
– Christiania skal ikke blive et friluftsmuseum for 70er-kultur, siger kræfterne bag biennale i fristaden i København.
– For oprindelige folk kan det være skræmmende at tale om at fjerne og udviske monumenter, siger kollektivet New Red Order.
Tech-oligarki og nyføydalisme tar knekken på Vesten i kunstner Jakob S. Boeskovs ferske roman.
Senværker og kunstinstitutionens rolle i en krisetid optog læserne i 2024.
Museene får huden full. Her er de ti sakene fra fjoråret som leserne satte størst pris på.
Konstnärer som skapar sina egna möjligheter utanför institutionerna engagerade våra läsare 2024.
Ansvarlig redaktør for Kunstkritikk, Mariann Enge, om kunsten som fanget følelsen av verden anno 2024.
Anawana Halobas utstilling på Nasjonalmuseet i Oslo er så fysisk at den får det til å prikke på tunga.
Outi Pieskis 700 kvadramteter store veggarbeid i det nye regjeringskvartalet ble vist til pressen for første gang denne uken.
Matilda Kenttä synliggör det vardagliga arbetet och de vävda minnena.
Stian Ådlandsvik gjør konkursbo til himmelstrebende balanseøvelse på Kunstnernes Hus.