Göteborgs Konsthall står inför stora förändringar de närmaste åren. Ett pressmeddelande från Göteborgs Kulturförvaltning bekräftade nyligen att den under lång tid omdebatterade och utredda idén att flytta konsthallen kommer att bli verklighet. Om allt går enligt planerna kommer konsthallen 2020 att flytta från sina befintliga lokaler på Götaplatsen till en före detta magasinsbyggnad i Frihamnen, en helt ny stadsdel som i nuläget befinner sig i planeringsfasen.
Flytten kommer att hamna högt upp bland arbetsuppgifterna för konsthallens nya konstnärliga ledare, Stina Edblom, som tillträder i höst. Edblom kommer närmast från tjänsten som konstnärlig ledare för Göteborgs Internationella Konstbiennal (GIBCA). På konsthallen kommer hon att arbeta parallellt med den tidigare biträdande chefen, Ann-Sofi Roxhage, som kommer att fungera som administrativ chef.
Att rollen som konsthallschef delas två mellan tjänster, där den ena är administrativ och den andra är konstnärlig, väcker frågor om vem som kommer att ha det övergripande ansvaret. På pappret är det administratören, men Ann-Sofi Roxhage slår ifrån sig den beskrivningen.
– Den konstnärliga ledaren har ett tydligt mandat och ansvar att skapa det konstnärliga innehållet, säger Roxhage till Kunstkritikk. Mitt uppdrag som administrativ chef blir att skapa de bästa förutsättningarna för att vi ska förverkliga de konstnärliga idéerna. Ett delat ledarskap möjliggör ett fördjupat fokus på konsten, samtidigt som de verksamhetsadministrativa frågorna kan få det nödvändiga utrymmet och den kompetens som krävs.
Stina Edblom säger sig också vara positiv till ett delat ledarskap med en enhetschef som har ett övergripande personal- och administrativt ansvar.
– Det är annars lätt att de administrativa uppgifterna får ta alltför mycket tid från det konstnärliga ledarskapet, vilket gör att verksamhetens utveckling inte får det fokus det kräver, menar Edblom. Jag och Ann-Sofi har varit kollegor tidigare och jag är övertygad om att vi kommer jobba bra ihop. Min uppgift blir att hålla fokus på konsthallens identitet och program, både i nuvarande lokaler och nya.
– Att vara med och förverkliga flytten till Frihamnen gör den här tjänsten väldigt spännande, fortsätter Edblom. De nya lokalerna kommer att innebära något av en omstart för verksamheten, ett ypperligt tillfälle att tänka om och göra förändringar – men exakt vad de kommer att bestå i är för tidigt att säga.
Ett viktigt argument för en flytt har varit att konsthallen befintliga, nyklassicistiska 20-talsbyggnad anses anpassad till en annan typ av konst, där digitala tekniker, performance, föreläsningar och seminarier inte varit framträdande. Detta är något som Edblom vill ändra på genom flytten. Samtidigt lyfter hon fram konsthallens sociala kontext som lika central, och beskriver hur institutionens roll i arbetet med att öka den sociala sammanhållningen i staden betonades under rekryteringsprocessen. En utökad uppgift för kulturen som under lång tid har debatterats, och där kritik ofta lyfts kring konstens allt större sociala ansvar utanför sin egen verksamhet. Hur ser konsthallens nya konstnärliga ledare på detta?
– För mig är det en viktig demokratifråga att förmedla hur konstens frihet och egenvärde är något absolut nödvändigt för vårt samhälle – vilket banar vägen för både experimentella, processbaserade och samhällskritiska praktiker. Samtidigt är det viktigt att offentliga institutioner tar ett socialt ansvar, och till exempel verkar för att öka invånarnas tillgång till konst och kultur och försöker nå besöksgrupper som inte är representerade på våra institutioner. Likaså har vi en viktig uppgift att arbeta för att förbättra konstnärernas villkor och möjligheter till konstnärlig utveckling, betonar Edblom.
Hon ser flera förebilder bland svenska institutioner för den nya konsthallen.
– Framförallt tycker jag att Bildmuseet i Umeå driver en intressant verksamhet med en global utblick som jag länge har inspirerats av. Tensta konsthall är en institution som arbetar nära lokalområdet på nya sätt, och presenterar utställningar med stark konstnärlig integritet där både det förmedlande och fördjupande arbetet är väldigt gediget.
Vid sidan av tjänsten som konstnärlig ledare för GIBCA, har Edblom tidigare varit intendent på Göteborgs Konsthall mellan 2009 och 2012. Hon har arbetat som assisterande curator för Guangzhou Triennalen 2008, och för São Paulobiennalen 2010. Året efter var hon del av det curatoriella teamet för den 6:e Göteborgsbiennalen, och hon har även under flera år arbetat i Kapstaden genom Bildmuseets projekt Visual Cultures in Dialogue med efterföljande studier och arbete i Sydafrika.
– Det var där mitt intresse för samtidskonsten väcktes, liksom för postkoloniala frågeställningar kring representation, makt, minne, identitet, historieskrivning och institutionens roll som förvaltare och förmedlare av både samtida och historiska perspektiv på konsten.
Edblom framhåller synligheten i staden, samt curatoriella projekt som sina främsta uppgifter som konstnärlig ledare.
– Jag kommer att inleda min tjänst med att lära känna verksamheten, och se över hur vi tillsammans kan utveckla konsthallen genom utställningar, program och publika möten. Ett led i detta är att stärka konsthallens synlighet i staden, vilket jag ser som en stor potential i och med att Urban Konst – en rådgivande organisation för gatukost och offentlig konst i Göteborg – nu har införlivats som del av konsthallens verksamhet.
– Min förhoppning är att konsthallen kan arbeta med konstnärliga processer, och bjuda in både mindre etablerade och internationellt uppmärksammade konstnärer. Under de senaste åren har jag inte själv arbetat som curator, så det är något jag verkligen ser fram emot att komma tillbaka till, avslutar hon.
