Göteborg får sitt första hbtqi+-monument

– Jag hoppas att det blir mycket kraftfullt, som ett tyst, lågmält pridetåg, säger konstnären Sam Hultin, som arbetar med en förstudie för monumentet.

George Segals Gay Liberation (1980) i New York räknas som ett av de första första monumenten som tillägnats HBTQI+-rörelsen.

Under flera år har uppmärksamhet riktats mot att det i stort sett saknas offentliga skulpturer och monument över både kvinnor och minoritetsgrupper i Göteborg. Staden har «fler skulpturer av Evert Taube än av historiska kvinnor» skrev Göteborgs-Posten träffande häromåret, och kunde konstatera att med två undantag – författaren Karin Boye och barnmorskan Johanna Hedén – så framställs kvinnor på Göteborgs offentliga platser som antingen sagofigurer eller nakna mytologiska väsen.

Men nu börjar det bli ändring på den saken. Förra året färdigställde Knutte Wester RomanoParken som beskrivs som en «mosaik av romska erfarenheter», och under 2021 invigs två verk till minne av journalisten Ingrid Segerstedt Wiberg. Och förra veckan gick Göteborg Konst ut med ett pressmeddelande om att arbetet med stadens första hbtqi+-monument är igång. Just nu genomförs en förstudie som allmänheten kommer att kunna ta del av i helgen, den 6–7 februari. Först därefter kommer det att beslutats vem som ska utföra monumentet och var det ska placeras.

– Initiativet till ett konstverk som kan gestalta och påminna om kampen för hbtqi+-personer i staden kommer från Göteborgs stads HBTQ-råd. För att skapa relevans för en större grupp, och för att öka kunskapen inom projektet, både då det gäller Göteborgs hbtqi+-historia och då det kommer till hur, var och på vilket sätt ett monument kan ta plats i Göteborg så genomför vi en förstudie. I den medverkar ett flertal konstnärer, organisationer och personer som på olika sätt bidrar, säger Claudia Schaper, processledare för offentlig konst på Göteborg Konst.

En av de konstnärer som Göteborg Konst har engagerat i förstudien är Sam Hultin, som har samlat in personliga erfarenheter från Göteborg ur ett queerhistoriskt perspektiv och arbetat fram en digital och fysisk stadsvandring med ett hundratal punkter att besöka i runt om i staden.

– Nu är audioguiden klar och ligger ute på nätet och på en app, men så snart det är säkert så kommer stadsvandringarna att ledas på plats av personer ur olika queercommunities i Göteborg. Förutom detta arbete har jag tänkt mycket på just monument och vad det är. Parallellt med detta har jag de senaste två åren arbetat med «Eva-Lisas monument», som handlar om transaktivisten Eva-Lisa Bengtson som gick bort 2018 och vars arkiv jag fick ta hand om. Då blev begreppet monument viktigt som ett sätt att synliggöra hennes kamp och i någon mån väga upp för det osynliggörande och förtryck som transaktivister som Eva-Lisa erfarit. Generellt är detta med monument problematisk i bemärkelsen hur det manifesterar makten och vem som osynliggörs, exempelvis i det offentliga rummet i Göteborg, säger Sam Hultin.

Sam Hultin.

Hultin beskriver hur Göteborgs historia innefattar mycket hatbrott, men även mycket aktivism och forskning på queerhistoria.

– Eftersom man haft denna erfarenhet har det funnits skäl att jobba med detta mycket, exempelvis arbetet som HBTQ-rådet genomför. Samtidigt breder nyfascismen ut sig i Sverige och det kommer säkert att komma en backlash mot detta monument också. Jag jobbar med berättande, vad som händer med staden ur ett queerperspektiv, vilket i min erfarenhet är ett kraftfullt sätt att skapa en annan bild av det gemensamma och historien. De teman som dyker upp i mina workshops är ofta det livsviktiga i en gemenskap, då många känt sig väldigt ensamma under lång tid. Så jag hoppas att gemenskapen ska vara i centrum för detta monument, snarare än enskilda individer som ofta är i fokus i många monument. Att det blir mycket kraftfullt, men som ett tyst, lågmält pridetåg.

Johanna Adebäck är processledare vid Göteborg Konst, och framhåller att det finns en levande diskussion om den offentliga konsten i Göteborg – med bland annat nätverket Urban konst på Göteborgs konsthall och GIBCAs projekt Possible Monuments? som kretsar kring möjligheten att uppföra ett minnesmärke över stadens koloniala historia på den sk. Franska tomten.

– Vi har ett levande kritiskt samtal här, men jag är oroad både över kommersialiseringen av det offentliga rummet och den ökade pressen på att konst ska ha en specifik samhällelig funktion. Vi vill ju tillåta den offentliga konsten att vara komplex, utan att behöva lösa några problem, säger Johanna Adebäck.

Förstudien kommer senare i år att användas för att formulera ett uppdrag om att skapa hbtqi+-monumentet. Göteborg Konst kommer att utlysa uppdraget genom ett Open Call, och upphandla konstnärer som först får ett skissuppdrag innan val av konstnär görs under hösten 2021. Tidigast hösten 2022 förväntas monumentet stå klart. Budgeten omfattar totalt 2 miljoner, vilket inkluderar den pågående förstudien. Helgens program rymmer, utöver stadsvandringen, bland annat ett filmprogram kring hbtqi+-frågor sammanställt av Anna Linder och en workshop om monumentbegreppet.

Diskussion