Enligt Vision 2030, som antogs av de nordiska statsministrarna i augusti 2019, ska Norden bli «världens mest hållbara och integrerade region». För att förverkliga denna vision ska regeringarnas officiella samarbetsorgan, Nordiska ministerrådet, prioritera tre områden under de kommande fyra åren: ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Det låter ju bra. Men i budgeten för 2021 skriver Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki att samarbetsministrarna «i början av året [fattade ett] beslut om en historisk omfördelning av budgeten». I praktiken innebär beslutet en kraftig reducering i finansieringen av kultur till förmån för dessa strategiska prioriteringar. Och det handlar om stora nedskärningar: en femtedel av kulturbudgeten! Detta kommer att drabba flera nordiska institut i regionen, samt eventuellt både Nordisk kulturkontakt och Nordisk kulturfond.
På kort sikt är nedskärningarna en käftsmäll med tanke på hur COVID-19 har drabbat kulturlivet och dess ekonomiska förutsättningar kraftigt i hela regionen. I själva verket befinner vi oss i ett läge som skulle kräva ökat stöd och förhöjd finansiering, vilket många av de enskilda nationerna i Norden och Baltikum faktiskt redan har insett! Att skära ner på kultur kommer definitivt inte att leda till några samhälleliga besparingar, utan riskerar tvärtom att leda till samhällsekonomiskt negativa effekter i fråga om såväl välbefinnande som förtroende och framtida utbyten mellan medborgare i Norden och Baltikum.
På längre sikt är nedskärningarna ett fundamentalt misstag och går stick i stäv med Nordiska ministerrådets egen vision. Med tanke på den växande nationalismen och de utmaningar som klimatförändringarna innebär så borde kulturanslagen snarare successivt ökas. Geografisk närhet och en lång tradition av kultursamarbeten länder emellan i regionen gör att vårt område har potential att bli förebild och nav för ett framåtblickande och hållbart kulturliv. Många konstnärer och kulturarbetare i denna region står redo att verka, och arbetar redan, i linje med Nordiska ministerrådets vision om hållbarhet och integration. Faktum är att ministerrådet behöver oss kulturarbetare om de på allvar vill göra den visionen till verklighet.
Vi har under lång tid arbetat med och i civilsamhället, tillsammans med kollegor och andra samarbetsparter från alla regionens hörn – genom djupgående kulturutbyten, kunskapsöverföring, översättningar av minoritetsspråk, med mera. Det finns otaliga exempel på de som självmant har tagit på sig att vidareutveckla sitt arbete i denna riktning. Men det går inte att uppnå målen om de nödvändiga ekonomiska kärnresurserna för nordiskt och baltiskt samarbete med en transparent och demokratisk finansieringsstruktur plötsligt reduceras. Den yttrandefrihet och öppenhet som det nuvarande systemet uppmanar till, som ur ett globalt perspektiv är något unikt och väl värt att bevara, har tagit lång tid att bygga upp och ska inte tas för givet.
Det cirkulerar nu ett upprop för att uppmärksamma de planerade nedskärningarna. Sedan det publicerades i onsdags har närmare fem hundra kulturarbetare från Danmark, Estland, Färöarna, Grönland, Island, Lettland, Litauen, Sápmi och Sverige skrivit under. Denna respons poängterar ytterligare hur konst och kultur utgör en hörnsten i den gemenskap som binder samman länderna, och hur många som berörs av nedskärningarna. Det handlar om investeringar i kultursektorn som sträcker sig flera generationer tillbaka, och en tradition av nordiskt kultursamarbete som en gång byggdes upp ur spillrorna efter andra världskriget. Behöver jag tilllägga att många projekt bygger på blandad finansiering, där nordiska medel är den del i ett större pussel som ofta är avgörande för att en konsthall, konstnär, dansare, tidskrift eller hantverkare ska kunna agera «grönt, socialt hållbart och konkurrenskraftigt?»
Att kulturbudgeten för 2021– 2022 redan skurits ner med 7, 25 miljoner DKK (motsvarade 4,4 %) bygger med andra ord inte bara en riktigt usel idé utan går även stick i stäv med Nordiska ministerrådets egna grundidéer. Mot bakgrund av de effekter vi bevittnade inom kultursektorn i fjol kan det få förödande effekter för den kulturella och sociala utvecklingen i regionen, och hota en infrastruktur som har tagit ett sekel att bygga upp. Och det i en tid då kultursamarbete och internationellt kunskapsutbyte behövs kanske mer än någonsin tidigare.
Jonatan Habib Engqvist är författare, curator och redaktör för tidskriften Ord & Bild.
Kultur giver liv, liv giver job. Job skapar penge og pengene som kulturen skaptar måste circulere til baka til kulturen so den kan fortsætta.
Oft var þörf nú er nauðsyn
Att konst och kultur är inte ett prioriterat område för högerliberala visste vi sedan länge. Men om vi inte organiseras och tillsammans bekämpa den politiken är vi i ett väldigt utsatt läge… vi behöver samlas!
Takk fyrir greinina og framtakið. Loftslagsmálin eru vissulega mikilvæg en fráleit að sú áhersla sé á kostnað lista og menningar þegar við þurfum einmitt að styrkja þær stoðir.
Takk fyrir greinina og upplýsingarnar. Það sem ætti að gerast er að auka fjármagn í bæði málefni en ekki láta menningarstarf líða fyrir átakið.
Nordisk kultursamarbeid er viktig,ikke sist for en liten nasjon som Island.
Listin sameinar heiminn. Listsköpun og menningarstarf þarf að styðja við ennfrekar en ekki draga úr.
Menningar- og liststarfsemi eru ávextir hins andlega Yggdrasils sem gera okkur að manneskjum; menning er þroski og lærdómur, skilyrðislaus gjöf frá hjarta til hjarta. Valdamenn auðugustu þjóða heims, Norðurlandaþjóðanna, ættu líka að vita að menningarstarf er eitt öflugasta hreyfiafl efnahags hverrar þjóðar. Fé til menningarmála er ekki styrkur – það er í senn réttlátt endurgjald og viturleg fjárfesting: endurfjárfesting í mennsku þjóðanna.
Jeg er en del av 2 store Nordiske samarbeidsprojekter, som er veldig nödvendig. Akkurat nu reiser jeg rundt Norge og Sverige til å komme i gang mere samarbeid – fordi nordisk samarbeid er viktig for alle. Mere, ikke mindre.
Heimurinn þarf á meiri menningu að halda, ekki minni. Menning og listir eru vistvænar, sjálfbærar og nauðsynlegar til að bæta andlegt ástand á hverjum stað, en einnig til að tengja þjóðir og ólík menningarsvæði. Menning helst í hendur við frið og bræðralag og niðurskurður á framlögum til hennar er bæði skaðlegur og heimskulegur.
Má ekki gerast!
Mere nordisk samarbejde, ikke mindre!
Má ekki gerast. Norrænt menningarsamstarf aldrei verið mikilvægara og algjörlega óverjandi að ætla að skera niður styrki til þess.
For et lille land som island er det fantastisk vigtigt at supplementere vores kunsteriske scene med fælles-nordiske penge. Det ville have rigtig store konsekvenser at skære ned.
Ofattbart! Nu om nånsin behöver kulturen allt stöd. Pandemin har hindrat det nordiska samarbetet på många områden men framför allt kulturen!
Mere nordisk samarbejde, ikke mindre!
Þetta samstarf er of mikilvægt til að það sé verjandi að draga úr því!!
Bæði synd og skömm að draga úr slíkri samvinnu. Áratuga reynsla sannar gildi hennar.
Så tråkigt hur det nordiska samarbetet utvecklas.
Má ekki gerast. Mig mikilvægt fyrir samfélagið að styrkir fyrir menningu séu aðgengilegri.
Má ekki gerast. Mjög mikilvægt fyrir samfélagið að styrkir fyrir menningu séu aðgengilegri.
Má ekki gerast. Mjög mikilvægt fyrir samfélagið að styrkir fyrir menningu séu aðgengilegri.