Wolfgang Tillmans’ utstilling på Peder Lund i Oslo gjenoppfinner kroppen og naturen hinsides tradisjonelle begrensninger.
On Circulation på Bergen Kunsthall viser symbiotiske forbindelser mellom levende og død materie. Det åpner for kritiske spørsmål om fremtiden.
– Kunst handler ikke om mystisisme eller tro. Det handler bokstavelig talt om empiriske fakta, sier Lawrence Weiner, som er aktuell med nye arbeider på OSL Contemporary.
Hos Wolfgang Tillmans framställs världen som en plats där människor, växter och teknologier agerar utifrån sina egna kosmologiska premisser.
Kunstkritikks egne skribenter og inviterte gjester velger det mest interessante fra kunståret 2015. Hver dag fra 1. til 24. desember kommer et nytt bidrag. I dag: Sara R. Yazdani.
Kunstakademiets masterutställning på Kunstnernes Hus i Oslo sprider sig i huset via doft, ljus och ljud. Den är mogen, filosofisk och i dialog med samtida konsttendenser.
I Carlos Garaicoas utställning på Museet for samtidskunst i Oslo dominerar rummets politik, medan rummets poesi blir osynlig eller glömd någonstans i processen.
Lene Braadsvig Ørmens skulpturer på UKS kan läsas som ekologiska media-objekt som svävar mellan en oförädlad och en artificiell värld.
Marius Engh transformerar NoPlace till en situation där konstobjektets och kroppens material möts och utforskas i en hallucinatorisk symbios.
Arven efter danseren Kazuko Tsujimura aktiveres, så hendes drift mod at opløse kroppen bliver en ny slags krop.
Taterlandet er en sofistikert utstilling om et folk som satte sin ære i å ikke etterlate seg spor.
Selvom Louisianas Kaari Upson-udstilling kunne gå dybere, borer værkerne sig stadig ind i kroppen.
Der er en udbredt frustration over, hvad samtidskunsten har udviklet sig til, siger den britiske kritiker Dean Kissick. Nu udkommer hans opsigtsvækkende essay i en udvidet dansk version.
Kunstkritikk stöds av
