Sorgearbete på Bonniers konsthall knyter inte bara an till det aktuella världsläget, utan rymmer också den oförställda sorg som verklig förändring alltid innebär.
Kvinnorörelsen i Norden skulle tjäna på mer konfrontativa protester och motståndshandlingar.
Den första upplagan av Rigabiennalen tar fasta på att vi lever i en omvälvande tid, men undviker specifika socio-politiska ställningstaganden i nuet.
Konstnären och poeten Johannes Heldén utforskar relationen mellan utställningen och boken som form på ett sätt som är både sinnligt och inbjuder till vidare reflektion.
Anna Boghiguians grovhuggna bilder och handskrivna texter direkt på väggarna skildrar den amerikanska kolonialismens grymma historia.
Den 13:e upplagan vill att vi ska skämmas.
Lawrence Abu Hamdans akustiske kartlegginger på Munchmuseet blåser nytt liv i kunst som kunnskapsproduksjon.
Sterke farger redder ikke Johannes Høies nye veggmaleri på Aker brygge fra de arkaiske klisjeenes grep.
I maleriet er figuration altid en form for reduktion, men man undervurderer kunstmarkedets nye darling Issy Wood, hvis man reducerer hendes malerier til ren millennial-klynk.
Kunstkritikk stöds av
