I över fyra år, sedan januari 2011, har diskussionerna kring ett möjligt Guggenheim-museum i Helsingfors förts mer eller mindre intensivt. Röster för och emot har ventilerat möjligheter och hot. Stundtals har debatten somnat av för att åter väckas. I april var pådraget stort med två offentliggöranden av tävlingsresultat, inte mindre än fyra publika seminarier och en omfattande utställning.
Det ursprungliga Guggenheim-förslaget röstades ner i stadsstyrelsen 2012, och det oväntade nya förslaget från Solomon Guggenheim Foundation presenterades 2013. Det i sin tur mynnade ut i att Helsingfors stad, utan att förbinda sig till en realisering av projektet, reserverade en tomt vid Södra kajen vid Salutorget och en internationell arkitekturtävling genomfördes. Tävlingen var en succé med över 1700 inkomna bidrag, varav en jury i december 2014 valde ut sex stycken finalister. De sex finalisterna har nu genomarbetat sina förslag ytterligare och dessa ställs ut på Helsingfors Konsthall fram till den 16 maj.
Inget av finalbidragen är av lokala arkitekter, vilket kan anas då det finns ett tvingande över alla sex, som om ett skohorn skulle behövas för att få in en byggnad på 12000 m² på den lilla tomten. Det förslag som fått mest uppmärksamhet går under benämningen GH 121371443 och har av upphovsmännen getts namnet «Quiet Animal». Byggnaden är klädd i glas, en drapering som hänvisar till is och vattenfall – en numera konventionellt spektakulär arkitektur. De övriga bidragen har karaktären av kluster, grupperingar, överlappningar och sammanfogningar av ytor, rum, gator och torg. Oavsett vilket bidrag juryn för fram som vinnare den 23 juni, kommer en eventuell realisering att kräva en minutiös detaljplanering för att ett museum skall kunna fungera mellan saluhallen och färjeterminalerna.
Oppositionen mot ett Guggenheim-museum har varit märkbar och har resulterat bland annat i bildandet av en ny konstnärsdriven organisation, Checkpoint Helsinki. Denna organisation fick verksamhetsbidrag av Helsingfors stad för att verka för en internationalisering av konstlivet och för att arbeta med utvecklingen kring offentlig konst och urbanitet. Ett av projekten har varit utlysningen av parallell tävling i stadsplanering med utgångspunkt i samma tomt som reserverats för Guggenheim. Totalt 217 idéförslag gavs inom angiven tidsperiod.
Projekten Guggenheim Helsinki Now och Next Helsinki presenterade sina resultat under samma vecka. I det nuvarande ekonomiska och politiska läget skulle en realisering av Guggenheim Helsingfors kräva dristiga politiker. Projektet lutar sig till största del på en offentlig finansiering och förespråkarna betonar potentialen för vitalisering av kommers, aktivitet och rörlighet. Här handlar det om mycket mer än konst- och kulturpolitik. Argumentet är att man måste höja blicken för att långsiktigt se Helsingfors som en nod i ett globaliserat Nord-Europa.
Det massiva internationella intresse som fokuseras på en tidigare förbisedd parkeringsplats i centrala Helsingfors är fascinerande. Det som är utkomsten av det hela är kanhända inte ett nytt museum, men ökat engagemang och en enorm mängd ny och bearbetad kunskap om samtida urban imagination. Stora frågor kring samhällsutveckling, demokratisk medbestämmande, nyliberal marknadsekonomi och kulturell innovation har öppnats upp. Idén om ett konstmuseum kan visa sig först och främst vara en generator av forskningsmaterial kring vår tids kulturella tänkande, urban gestaltning och djuptgripande idéer om individuell livsupplevelse.
