– Nej. Rättare sagt, både och

Curatorn David Neuman svarar diplomatiskt på frågan om Magasin III Jaffa, som öppnar imorgon, kommer att förhålla sig kritiskt till den politiska utvecklingen i Israel.

Magasin III Jaffa öppnar imorgon, lördag.

Medan USA:s Mellanösternpolitik nyligen har reaktualierat frågan om en kulturell bojkott av Israel, så öppnar Stockholmsinstitutionen Magasin III en filial i Jaffa utanför Tel Aviv. Magasin III Jaffa invigs imorgon lördag med utställningen zerubbabel av den New York-konstnären Haim Steinbach (f. 1944), känd för sina färgrika hyllinstallationer med vardagliga och massproducerade föremål. Steinbach är född i Israel men detta blir hans första separatutställning i landet.

Magasin III grundades av curatorn David Neuman och finansmannen Robert Weil, och har sedan 1987 varit inhyst i ett av de ett av de gamla lagerhusen i Stockholms frihamn. Ambitionen var att bidra till att internationalisera Stockholms konstliv, och verksamheten har till stor del handlat om att introducera framträdande konstnärer i den amerikanska 80- och 90-talsgenerationen. 2014 offentliggjordes planerna om ett flertal satellitverksamheter, inklusive en kommande filial i Israel, men då en väsentligt större institution belägen i centrala Tel Aviv. Tre år senare, sommaren 2017, stängde Magasin III ner utställningsverksamheten i Stockholm. Istället ska man under de kommande två åren planera institutionens framtida form och internationella expansion.

David Neuman, en av Magasin III:s grundare och curator för Haim Steinbacs utställning i Jaffa.

När man nu öppnar sin första filial i en 180 kvadratmeter stor lokal i den gamla hamnstaden Jaffa, så är det i ett land som i decennier har brutit mot internationell rätt och en rad FN-resolutioner genom ockupationen av Västbanken och Gaza. Curatorn David Neuman betonar att situationen i Israel ter sig allt mer besvärande för de som värnar om demokrati och yttrandefrihet, men menar att kulturinstitutioner som Magasin III har en viktig roll för att främja en mer positiv politisk utveckling i landet.

*

I en intervju i Kunstkritikk 2014 berättade du om Magasin III:s planer om en ny konsthall i Tel Aviv, som skulle ingå i en 11 000 kvadratmeter stor byggnad ritad av arkitekten David Adjaye. Är detta fortfarande aktuellt, eller är Magasin III Jaffa och dess 180 kvadratmeter i bottenvåningen av ett bostadshus den nya planen?

Projektet du nämner, som är ett samarbete med danskompaniet Batsheva och Tel Avivs stad, håller fortfarande på att initieras. Jag träffade Adjaye förra veckan, vi är otroligt engagerade i den platsen och hela det projektet. Men som alltid med gigantiska projekt är det diskussioner kring både finansiering och stadsplanering, som i det här fallet omfattar eventuell omläggning av spårvagnslinjer. Och vi vill göra något idag, inte om fem eller tio år. Därför stödjer vi genom Familjen Robert Weils Stiftelse flera sociala och kulturella projekt som syftar till möten mellan religiösa grupper, utbildning om Förintelsen och den israelisk-palestinska konflikten, samt vidareutbildning inom den informella barnomsorg som uppstått hos flyktinggrupper och asylsökande i Israel. Men sen ville vi också ha en plats som är vår egen: Magasin III Jaffa.

Vad kommer känneteckna Magasin III Jaffa?

Själva platsen är en antites till den vita kuben. Efter snart 40 år som utställningsmakare har jag vridit förhållandet 180 grader så att rummet förhåller sig lika mycket till utsidan som insidan. Utställningarna kommer delvis vara curerade så att du ska kunna passera utanför och ändå känna att du har sett dem. Som besökare behöver man då röra sig runt kvarteret, för att se utställningen från motsatt sida. Med hjälp av belysning fungerar denna tillgänglighet dygnet runt.

Vi kommer göra en till tre utställningar per år, och förhålla oss till både den lokala och den internationella konstscenen, i viss kontinuitet med den programverksamhet som vi har bedrivit i Stockholm under många år. Först ut är den amerikanske konstnären Haim Steinbach, som på ett nästan Duchampskt sätt förhåller sig till text och objekt och som aldrig har haft en solopresentation i Israel.

Den amerikanske konstnären Haim Steinbach är född i Israel, men utställningen på Magasin III Jaffa blir hans första separatutställning i landet.

Israels Likud-ledda högerregering har på senare tid gjort politiska utspel mot afrikanska migranter, försökt förbjuda organisationen Breaking the Silence, som upplyser om israels militära agerande i de ockuperade områdena samt  upprepade gånger betecknat fredsrörelsen B’tselem som «förrädare». I januari 2018 upprättades en «svart lista» över organisationer som stödjer idén om en kulturell bojkott av Israel, till exempel den amerikanska rörelsen Jewish Voice for Peace, vars anställda på så vis nekas inresa i Israel. Hur ska en institution som Magasin III Jaffa förhålla sig till den här utvecklingen? Hur verkar man inom ett kulturellt klimat där kritiska röster lagstiftas bort?

Du ställer frågan och nästan svarar åt mig. Angelägenhetsgraden är ännu högre idag än för några år sedan. Jag tror på kraften hos konst och kultur, och jag tror att Magasin III’s närvaro i Jaffa /Tel Aviv inte bara kan höja nivån inom en diskurs om samtidskonst, utan också kring olika former av engagemang, till exempel genom de sociala projekt vi stödjer som på ett tydligt sätt markerar vår inställning till det här samhället. Att Israel så länge har styrts av nuvarande politiska ledning i dess olika koalitioner är minst sagt besvärande för alla som värnar om demokrati och yttrandefrihet. Därför känner jag att kulturella initiativ som Magasin III har en viktigare roll att spela än någonsin.

Och som du förstår prenumererar jag inte på tanken om isolation, det finns historiska erfarenheter från Sydafrika och ännu längre tillbaka, där många drog slutsatsen att isolationen inte var bra. För mig är det inte ett alternativ. Men om du frågar: Är det mer än oroande att man med ny lagstiftning försöker göra sig av med den grupp afrikanska asylsökande – mellan 50–80 000 som huvudsakligen bor i södra Tel Aviv – så ja, det är förskräckligt. När det gäller sakfrågorna är jag djupt besvärad. Och detsamma gäller ju en inte obetydlig del av den israeliska offentligheten, vilket man märker på återkommande massdemonstrationer mot den förda politiken.

Haim Steinbach, zerubbabel (installationsvy), 2017.

Kan vi då förvänta oss ett konstnärligt program som på ett kritiskt vis tar upp de här frågorna, på Magasin III Jaffa?

Nej. Rättare sagt, både och. Det bästa med konsten är att den inte måste ha någon mottagare i åtanke, att den kan vara fri. För att ställa ut på Magasin III Jaffa är det alltså inget krav att vrida sitt konstnärskap för att titta på det här samhället. Men jag kommer att stödja konstnärskap som utgör kommentarer på den konflikten, och frågorna du nämnde om regeringens försök att begränsa det offentliga samtalet. I både det arabisk-israeliska konstnärskollektivet och det icke-arabiska israeliska konstnärskollektivet finns självklart hela spektret av samhällelig och konstnärlig kritik, och det kommer jag att omfamna. Det är en av anledningarna till att vi placerar oss i Jaffa, med dess historiska rötter och med en relativt stor muslimsk och kristen arabisk befolkning.

I Stockholm är Magasin III stängt i två år för att se över verksamheten, och «ordentligt fundera över hur man bäst fortsätter att stödja konsten och konstnärer». Det har inte hindrat folk från att spekulera i nedläggning eller åtminstone rejäl nedbantning. Vad är sannolikheten för att det öppnar en kontinuerlig utställningsverksamhet igen?

Den sannolikheten är väldigt stor. När vi nu tittar på Magasin III:s roll i framtiden tycker vi att det är intressantast att skapa institutioner som skiljer sig från andra. Statliga institutioner har ett tydligt formulerat uppdrag gällande tillgänglighet, publik och spridning –  det har inte vi. Finns det någon annan modell för att jobba med utställningar och samlingar? Ja, det finns ju en mängd världen runt! Schaulager i Basel är intressant i hur man riktar sig till en allmänhet, Boros Collection i Berlin är intressant i hur man bokar tider, går i grupper och hur där finns en annan pedagogisk cement. Och vi har länge stått i kontakt med Dia:Beacon i norra New York som visar hur en samlande institution kan fungera på lite annorlunda sätt. Men för att kunna arbeta fram detta tillsammans med museichef Tessa Praun behövde vi ta en paus i den kontinuerliga verksamheten. Dels för att ge processen tid, och dels för vårt arbete i Israel och med Magasin III Jaffa, som ju också handlar om att experimentera med olika uttryck, institutionellt och innehållsmässigt.

Magasin III Jaffa.

Comments