Det har spekulerats om att Nordiska paviljongen i Venedig 2024 skulle återgå till att gå på rundgång mellan arrangörsländerna Sverige, Norge och Finland. Senast så var fallet var 2015, då Camille Norment visade en soloutställning i norsk regi. Men nu står det klart att värden för nästa upplaga, Moderna Museet, håller fast vid konceptet från de senaste tre biennalerna då Nordiska paviljongen varit en samproduktion med konstnärer från alla de tre nordiska länderna.
Men det blir ingen grupputställning i traditionell mening, utan ett «allkonstverk» inspirerat kinesisk opera. Den firade svenska konstnären Lap-See Lam utformar själva konceptet, som genomförs i samarbete med konstnären Kholod Hawash från Espoo i Finland, och kompositören Tze Yeung Ho, som pendlar mellan Oslo och Helsingfors och ofta samarbetar med författare och konstnärer med olika former av musikteater.
Lap-See Lam gick ut Kungliga konsthögskolan i Stockholm 2020, och har gjort en raketkarriär med genom att kombinera uråldriga konstformer med modern teknologi som Virtual Reality och 3D-skanning i multimediala installationer kretsande kring det kulturella utbytet mellan Kina och väst.
Den ännu obetitlade paviljongen beskrivs som en «experimentell musikalisk installation och performance inspirerad av den tvåtusenåriga kantonesiska operan», som utmärks av spektakulära föreställningar och särpräglad musik. Det är väl något liknande vi har att vänta när Moderna Museet, OCA i Norge och Kiasma i Finland, enligt obekräftad uppgift, går in med en miljon kronor var i en produktion som curatorn, Asrin Haidari, beskriver som ett «allkonstverk som tar oss på en resa in i sagornas värld, där övernaturliga varelser vänder på den verkliga världens logik». Haidari är Moderna Museets intendent för svenska och nordisk samtidskonst.
Senast Moderna Museet höll i tyglarna, 2017, visades grupputställningen Mirrored med sex nordiska konstnärer från olika generationer. 2019 höll Kiasma i utställningen Weather Report: Forecasting Future, och 2022, omvandlade OCA Nordiska paviljongen till Samiska paviljongen med hjälp av konstnärerna Anders Sunna, Pauliina Feodoroff och Máret Ánne Sara.
I likhet med OCAs paviljong 2022, så kommer nästa upplaga av Nordiska paviljongen att problematisera den kulturpolitik som ligger till grund för de nationella paviljongerna i Giardini, bland annat genom att ta sig an «motstridiga känslor kring nationell identitet». Den bärande symbolen blir havet som «ett element där det förflutna, nutiden och det som ännu inte har hänt kan flyta samman», och där «tankar om förflyttning och överföring av språk och kulturarv» kan färdas – som det står i pressmeddelandet.
Upplägget innebär också ett generationsskrifte, då det blir första gången som Nordiska paviljongen tas över av så kallade «millennials». Både curatorn, Asrin Haidari, och Lap-See Lam och Tze Yeung Ho är född på 90-talet och har vuxit upp en digital och allt mer gränslös värld där internet, mobiltelefoni, flerspråkighet och mångkultur varit tongivande inslag som man får anta har bidragit till att forma deras konstsyn. Den något äldre Kholod Hawash skiljer ut sig. Hon är född i Irak 1977, och skapar «färgsprakande bildberättelser» med hjälp av arabisk kviltning (jodaleia).
Nordiska paviljongen är ett gemensamt projekt mellan Sverige, Norge och Finland allt sedan byggnaden av den norske arkitekten Sverre Fehn stod färdig 1962. Länderna turas om att ha värdskapet och 2024 är det Sverige som har ansvaret för paviljongen, ett arbete som leds av Moderna Museet. Lap-See Lam, Kholod Hawash och Tze Yeung Hos allkonstverk kommer att stå färdigt när den 60:e Venedigbiennalen invigs den 20 april 2024.
