Vilka utställningar har vi att se fram emot under våren? I Stockholm började konstsäsongen redan för två veckor sedan med bland andra Christodoulos Panayiotous på Galerie Nordenhake och Moderna Museet, Kiripi Katembo Siku på Galleri Flach och Martin Erik Andersen på Galleri Riis. I Göteborg inleds våren med bland andra Lena Bergendahl på Galleri Box, och Johan Stenström på Galleri Mors Mössa. Och i Malmö har Johan Berggren Gallery öppnat med måleri av Ståle Vold. Kunstkritikk återkommer med recensioner från öppningarna i Göteborg.
I februari lämnar Elastic Gallery Malmö för nya lokaler vid Vanadisplan i Stockholm (nära Hudiksvallsgatan). En tråkig nyhet för Malmös konstliv, naturligtvis, inte minst då Galleri Magnus Åklundh stängde ner den offentliga delen av sin verksamhet i höstas. «[Konst]marknaden i Malmö är mindre i dag och mer trög än den var för några år sedan», menar galleristen Ola Gustafsson i Sydsvenska Dagbladet 20/12/13, och konstaterar vidare att «Stockholm har fler institutioner, och en större, intresserad professionell publik». Samtidigt tycks flera av de gallerier som startades i Stockholm under det senaste decenniet föra en tynande eller högst osäker tillvaro. Flera har slagit igen. Det finns naturligtvis enstaka undantag i form av yngre vitala platser, men i huvudsak domineras scenen av gallerier med rötter i 80- och 90-talen. Elastic har däremot vuxit fram som del av 00-talets konstliv, och blir i denna mening ett välkommet komplement till huvudstadens etablerade galleriscen.
I helgen som gick öppnade också vårupplagan av Tensta Museum, denna «sju månader långa utställning om Tensta som bostadsområde, kulturarv och historia». Nya medverkande inkluderar bland andra Marwa Arsanios, Lawrence Abu Hamdan, Marion von Osten, Helena Mattsson och Meike Schalk. Mer blygsam till omfånget var utställningen samma dag på OEI Colour Project, där två återfunna målningar av Berndt Petterson fick belysa collage- och bokstavskonstnärens tidiga 60-tal. Ett av Pettersons centrala verk, I Påsen från 1965, gavs ut av bokförläggaren Bo Cavefors, som i egenskap av huvudperson i Lena Mattssons videotriptyk I betraktarens öga, var med och inledde konstäsongen i Malmö, även det i lördags. Cavefors kompromisslösa utgivning av både vänster- och högerradikal litteratur är legendarisk. Mindre välkänd är kanske hans gärning som pionjär inom artist’s book-genren, och att han, vid sidan av Berndt Petterson, gav ut böcker av bland andra Leif Elggren, Peter Ortman & Ola Billgren, Mats B. och Sture Johannesson. Mattssons verk visas på Moderna Museet i Malmö till mitten av mars.
I månadsskiftet januari–februari invigs kulturhuvudstadsåret i Umeå, men Bildmuseet smygstartade redan i helgen som gick med rumsinstallationer av Thilo Frank och Andreas Johansson. Under invigningshelgen om två veckor öppnas ytterligare två utställningar: en med surrealisten Leonor Fini, och en utställning med Katarina Pirak Sikku. Den senare ingår i serien Åtta samiska konstnärer, som visas på Bildmuseet under året, och inkluderar bland andra Marja Helander, Per Enoksson och Anders Sunna. Senare under våren visas en videoinstallation av pakistanska Shahzia Sikander, och i sommar fylls Bildmuseets alla salar av grupputställningen Right is Wrong som «visar kinesisk konst från fyra decennier, och presenterar samtidskonstens framväxt i Kina.» På Verkligheten visas under årets första månader en utställning av Åsa Cederqvist.
I februari månad bjuds dessutom på en nationell fotokavalkad, med Mellan verkligheter. Fotografi i Sverige 1970–2000 som visas på Göteborgs konstmuseum och Hasselblad Center och sträcker sig «från politiskt färgad dokumentärfotografi till den fotografiska bildens framträdande roll i samtidskonsten», samt Det synliga. Samtida svensk fotografi på Artipelag utanför Stockholm, som visar verk från de senaste fem åren med utgångspunkt i «de förändringar som sker inom fotografin på 1990-talet». Båda utställningarna är del av Niclas Östlinds avhandling vid Akademin Valand, och i samband med projektet publiceras både en katalog och en bok i serien Sveriges Allmänna Konstförenings årsbok vilken «erbjuder en möjlighet till fördjupad kunskap om och förståelse för 30 år av svensk fotohistoria».
Om utställningarna i Stockholm och Göteborg sammantaget vill skriva det postmoderna fotografiets historia, och låta dess ljus falla över framtidens, dvs. dagens, fotografiska praktiker, så satsar Moderna Museet Malmö och intendenten Anna Tellgren på de «privata, intima, närgångna och… subjektiva tendenser som finns i svensk fotografi». Ett sätt att leva. Svensk fotografi från Christer Strömholm till idag öppnar även den i februari, och «lyfter fram tre samtida fotografer, Martin Bogren, Anna Clarén och JH Engström», vilka får fullfölja den linje som stakades ut av mästaren.
Annat som märks i februari är den alternativa konstmässan Supermarket som även i år visas på Kulturhuset i Stockholm. Under samma månad presenterar OEI Colour Project Persistent projects, open-ended (hi)stories – practices of four unrelated artists med fyra europeiska konstnärer ur den generation som framträder under sent 60– och tidigt 70–tal: Rémy Zaugg, Claus Böhmler, Manfred Mohr och Esther Ferrer. Projektet co-curateras av Hinrich Sachs, och, med undantag för Zaugg, så har de medverkande konstnärerna inte tidigare visats i en svensk kontext. Konsthall C arbetar vidare med radiosändningar, och olika projekt på temat energi och råvaruutvinning, bland annat med filmer av Otolith Group och Maj Wechselman samt post-relationella diskussioner om «strejker, gränser, bostäder, feminism och mycket annat».
Bland vårens stora monografiska utställningar märks Adrian Paci på Röda Sten i Göteborg, Lars Englund på Malmö konsthall, Gabriel Orozco på Moderna Museet samt Andreas Eriksson och, senare i vår, Sharon Lockhart på Bonniers konsthall. Inga överraskande namn, får sägas, men visst kan det finnas skäl att se fram emot en del av dessa utställningar. Mer oväntade, eller i alla fall mindre självklara namn, är Erland Brand som ställer ut på Göteborgs konsthall i mars, och Andreas Mangione som ställer ut på Signal i Malmö i februari. Om Brands detaljerade tuschteckningar har det sagts att «pennan i hans hand följer molnens mjuka rörelse och klippornas nät av sprickor» (Jan Håfström, Huvuden som övergår i landskap, 2008). Mangiones bildvärld har en annan karaktär, men växer, likt Brands, fram ur tecknandets dagliga glädje (och sorger).
Annat konstrelaterat som kan vara värt att notera är att Malmö konsthall fortfarande väntar på tillsättningen av en ny chef (Jacob Fabricius aviserade sin avgång redan i december 2012). Mer nyligt utannonserade tjänster är posten som verksamhetsledare på IASPIS (efter Lisa Rosdahl) och tjänsten som rektor för Kungliga Konsthögskolan (efter Måns Wrange). Även chefstjänsten på Röda sten väntar på att tillsättas.
Vad gäller utställningar längre fram märks en tillbakablick på Carl Johan de Geers konstnärskap under 50 år, som visas på Färgfabriken i april. Samma månad öppnar en utställning med den bulgarisk-svenska performance-konstnären, och professorn vid Konstfack mellan 1986–1996, Vassil Simittchiev. Utställningen har undertiteln Documentations and Sketches 1979–2012. I april öppnar även Market, denna gång på Liljevalchs konsthall. Vid samma tid visas About: The Blank Pages. The Basic Art Series is now checked for errors and we hereby send the edited list back to you for correction av Ditte Ejlerskov och EvaMarie Lindahl på Malmö konsthall. Utställningen är ett försök att korrigera den ojämna fördelningen mellan manliga och kvinnliga konstnärer i Taschens Basic Art Series, genom en lista på närmare 100 namn som konstnärerna menar saknas i utgivningen. «För att illustrera vårt arbete», står det i ett brev till förlaget som kan läsas på konsthallens hemsida, «bestämde vi oss för att introducera alla de saknade bokomslagen i en installation […] både de publicerade och de opublicerade, både männen och kvinnorna…». På konsthallen visas även en utställning med videoverk av 19 kvinnliga konstnärer från Iran. Titel: Nietzsche Was A Man.
Den som befinner sig i Stockholm i sommar kan glädja sig åt en en utställning med George Adéagbo på Moderna Museet, som annars gräver sig djupare i den inhemska myllan med utställningar med Nils Dardel respektive Tora Vega Holmström. Den senare i Malmö. På Lunds konsthall öppnar i juni en utställning med Goshka Macuga (som för närvarande kan ses på Index i Stockholm, i en utställning som varar till mitten av april). I sommar visas, till sist, även Kjartan Slettemark på Kulturhuset i Stockholm. Det är Museet for samtidskunsts stora retrospektiv från i höstas, curaterad av Stina Högkvist, som turnerar vidare till konstnärens andra hemland.
Fantastiskt kul med Orozco, en av de stora. Såg honom för länge sedan i England. För första gången i Norden — bättre sent än aldrig!!!