Migration i fokus för ny konsthallschef

I höst försvarar Corina Oprea sin doktorsavhandling The End of the Curator, och vid årsskiftet tillträder hon som konstnärlig ledare för Konsthall C i Stockholmsförorten Hökarängen.

Konsthall C i Hökarängen.
Konsthall C i Hökarängen.

Idag offentliggjordes att curatorn och forskaren Corina Oprea blir ny konstnärlig ledare för Konsthall C i Stockholmsförorten Hökarängen. Hon tillträder vid årsskiftet, samtidigt som Anna Ahlstrand blir ny verksamhetsledare. Tillsammans kommer de att utgöra konsthallens nya ledning. Ahlstrand arbetar för närvarande som producent på konsthallen.

Oprea och Ahlstrand tar över efter Jens Strandberg och Jenny Richards som tillsammans har lett verksamheten sedan 2015. Tyngdpunkten har under denna tid legat på projektet Homeworks, som bland annat har inkluderat separatutställningar med konstnärer som Mierle Laderman Ukeles, Ciara Phillips och Stephan Dillemuth. Det senaste projektet i serien – Expansions of Homecraft – är en grupputställning som undersöker handarbetet som en radikal form av kreativitet i hemmet. Utställningen pågår till slutet av september.

Corina Oprea är född i Bucharest 1981, har under flera år bott i Belgrad och Paris innan hon flyttade till Stockholm 2007. Hon har tidigare genomfört flera projekt i Sverige, bland annat på Röda Sten, Konsthall C, Intercult och Weld, där hon även har arbetat som curator. I höst försvarar hon sin doktorsavhandling The End of The Curator: On Curatorial Acts as Collective Production of Knowledge vid Loughborough University i Leicestershire, Storbritannien. Avhandlingen liksom hennes curatoriella praktik framhäver det kollektiva och inkluderande.

Corinna Oprea
Corina Oprea

– Jag kommer från en relativt bred bakgrund, med studier i teaterregi, kulturpolitik på Balkan och curatoriell praktik. Under åren har jag genomfört projekt i egenskap av teaterregissör, producent, performer, skribent, forskare och curator och denna mångfald har tillåtit mig att artikulera min praktik från flera olika positioner, berättar Oprea för Kunstkritikk.  

Opreas konstnärliga fokus har oftast legat på performance och teater, men hon uttrycker samtidigt stark kritik mot hur dessa konstnärliga praktiker har integrerats och instrumentaliserats på senare år.

– Jag är kritisk till hur konstinstitutioner använder exempelvis samtida dans som ett sätt att aktivera och attrahera en publik. Performativitet för mig är mer kopplat till föreställningar om kropp, kön, positionering, rumsliga relationer och närvaro. Detta kommer också att vara det väsentliga för mig i utformandet av Konsthall C’s kommande verksamhet.

Det första tydliga avtrycket från Corina Oprea som konstnärlig ledare för Konsthall C kommer att bli projektet Den dekoloniala vändningen (The decolonial option), som går av stapeln våren 2017.

– Projektet kommer att involvera en undersökning av Sveriges och Skandinaviens position i dagens koloniala maktmatris. Frågan om dekolonialitet i konsten refererar för mig inte bara till specifika ämnen och historier, utan också till ett ifrågasättande av större strukturer: Vilka kroppar, vilka språk, vilka geografier framhålls och vilka har makten över dessa? Samtidigt vill jag rikta uppmärksamhet mot ett större curatoriellt ansvarstagande, så spörsmålet inte bara hamnar i en politiskt korrekt fälla av representation.

Konsthall C startades 2004 av konstnären Per Hasselberg som ett slags offentligt konstverk med Hökarängens politiska historia som konceptuell utgångspunkt. Verksamheten har etablerats som ett viktigt nav i Stockholms konstliv med årligt verksamhetsstöd från Statens Kulturråd. På frågan om konsthallens potential i framtiden understryker Oprea betydelsen av platsen, och av Konsthalls C’s koppling till både det lokala och det globala.

Hildur Hákonsdottir, Nato i Island, 1972. Foto: Ola Bergengren.
Hildur Hákonsdottirs Nato i Island från 1972 visas i Expansions of Homecraft som pågår på Konsthall C till slutet av september. Foto: Ola Bergengren.

– Det perifera och de konstnärliga ytterområdena är mer relevanta än någonsin. Men det finns alltid en risk att vissa verksamheter förlorar sin relevans och enbart upprätthåller en aktivitet för att de har finansiering. Konsthall C har byggts upp organiskt och fortsätter att vara som en levande organism, som formas och förändras. Det är en ett utställningsrum väl inlemmat i konstvärlden liksom i de lokala kvarteren i Hökarängen, vilket erbjuder konstnärer och curator en möjlighet att fortsätta vara relevanta både lokalt och internationellt.

Även tillträdande verksamhetsledare Anna Ahlstrand understryker att Konsthall C arbetar utifrån en förhållandevis etablerad position, samtidigt som hon påtalar att det är en dynamisk verksamhet som ständigt strävar efter att omdefiniera sig själv och som måste söka nya finansiella medel och samarbetspartners från år till år.

Just nu arbetar Corina Oprea med två projekt i Sverige, båda med stark förankring inom politiskt undersökande teman.

– På Malmö Konstmuseum öppnar 24 september utställningen Samhällsmaskinen där jag presenterar videon Sicherheit, producerad tillsammans med Saskia Holmkvist och Ellen Nyman. Utställningen curateras av Lisa Rosendahl. Videon utgår från Sveriges historiska relation till krig. Det andra projektet jag arbetar med just nu undersöker möjligheten att starta ett center för konst och migration i Stockholm, inspirerat av CAMP i Köpenhamn.

Båda dessa projekt skulle enligt Oprea kunna bli del av Konsthall C’s framtida program, men än så länge är ingenting bestämt.

Installationsvy från utställningen Homecraft som pågår till slutet av september. Foto: Ola Bergengren.
Installationsvy från Expansions of Homecraft. Foto: Ola Bergengren.

Diskussion