I den nya boken Anna Cassel: The Saga of the Rose (2023) beskrivs den livslånga kopplingen mellan Anna Cassel och Hilma af Klint. Cassel har hittills varit mest uppmärksammad för sina landskapsmålningar, men det har varit känt att hon ingick i gruppen De fem och samarbetade både spirituellt och konstnärligt med af Klint. Hur djupt samarbetet faktiskt var kommer nu fram när Cassels ockulta målningar offentliggörs för första gången.
Redaktörer för boken är välkända namn i Hilma af Klint-receptionen: Kurt Almqvist, idéhistoriker och ledamot i stiftelsen Hilma af Klints verk, och Daniel Birnbaum, Moderna museets före detta chef som under de senaste åren varit mycket aktiv i spridandet av af Klint både i Sverige och internationellt. Tidigare har Almqvist och Birnbaum varit redaktör för af Klints Catalogue Raisonné som färdigställdes 2022.
Kunstkritikk talade med Birnbaum om hur denna historiskt signifikanta koppling mellan konstnärerna af Klint och Cassel uppdagats.
– Det var Ulf Wagner, sedan decennier medlem i styrelsen för Hilma af Klint-stiftelsen, som hittade Cassels målningar. Bilderna fanns i det hus i Järna som en gång i tiden var Bruno Liljefors ateljé och som idag tillhör Antroposofiska Sällskapet. Till formaten är de mindre än Hilma af Klints mest storslagna verk, men de är verkligen spännande, menar Birnbaum.
Dessutom fann Kurt Almqvist 60 av Anna Cassels anteckningsböcker från åren 1896–1921 i Järna.
– Det var en viktig upptäckt eftersom Cassel skildrar skeenden som Hilma af Klint beskriver i sina notisböcker, men ur ett annat perspektiv. Af Klints skildringar kan man ibland kan ha anledning att vara en smula avvaktande inför. Sent i livet skrev hon om sin historia på ett vis som passade in i den världsbild hon vid det tillfället trodde på. På sätt och vis iscensatte hon sig själv för eftervärlden och helt klart lade hon saker och ting till rätta. Cassels version kommer säkert att förändra bilden en smula.
Birnbaum menar att af Klint aldrig varit ensam, utan ständigt omgav sig av andliga sökare, inklusive konstnärer.
– Jag skulle tro att Anna Cassel kanske är den viktigaste av dem, och det råder ingen tvekan om att hon målat vissa av de bilder som ingår i af Klints viktigaste svit, den så kallade Tempelserien. Nu får en större publik se hur hennes egna bilder ser ut. De påminner om af Klint men är ändå annorlunda. Cassel verkar ha haft mer humor än af Klint, det finns några rätt absurda bilder.
Birnbaum har som redaktör inte själv genomfört någon djupare arkivforskning, men framhåller att det är viktigt att tillgängliggöra det nya materialet.
– Hilma af Klint gjorde aldrig någon hemlighet av att Målningarna till Templet skapats i samarbete med en grupp andra kvinnor och själva idén om templet var något hon ville realisera tillsammans med Cassel.
När gruppen De Fem upplöstes 1908 tillkom en ny grupp med tretton kvinnor som enligt forskningen alla bidrog till den stora bildcykeln. Cassel verkar haft en särskilt framskjuten roll, och inte enbart som assistent i ateljén, menar Birnbaum.
– I sin af Klint-biografi Mänskligheten kommer att förundras lyfter Julia Voss fram detta kollektiva arbete och nämner också alla dessa kvinnor vid namn: Emilia Giertta, Sigrid Henström, Sigrid Lancén, Helène Westmark, Anna Cassel, Inga Jehander, Gusten Andersson, Emma Cassel, Siri Torgny, Emma Cassel, Lotten Rönquist, Alma Arnela och slutligen Thomasine Anderson, som blev en medlem i gruppen när Rönquist gått bort. Vad Hedvig Martin och Kurt Almqvist bidrar med i den nya boken är några första steg mot en mer konkret förståelse av hur denna grupp av 13 kvinnor faktiskt arbetade.
Boken om Anna Cassel släpps den 15 februari i Bryssel i samband med öppnandet av utställningen Swedish Ecstasy, som Daniel Birnbaum skapat för Bozar Centre for Fine Arts och i samarbete med koordinatorn Ann Flas.
– Utställningen lyfter fram ett Swedenborgskt arv i den svenska kulturen. I centrum står viktiga verk av Carl Fredrik Hill, Ernst Josephson, August Strindberg, Hilma af Klint och hennes krets. Sen har vi samtida konstnärer som förhåller sig till detta arv som Lars Olof Loeld, Carsten Höller, Christine Ödlund, Daniel Youssef, Cecilia Edefalk och kritikern Peter Cornell som skapat ett slags esoteriskt collage i en rad vitriner. För första gången någonsin kommer Anna Cassel att nå en stor publik i denna utställning.
Hur stort är detta, egentligen?
– Jag är rätt säker på att ambitiösa amerikanska konsthistoriker från Ivy League-universitet kommer att lära sig svenska för att kunna dechiffrera Cassels anteckningsböcker, tror Birnbaum.
