Lucky Syndrome, StudyForArtPlatform, Stockholm. Curator: Nicole Walker
Stockholms nästan absurt lilla utställningsrum StudyForArtPlatform lyckades klämma in fyra konstnärskap, ett på vardera vägg och ett på golvet, i en pytteliten men väl sammansatt narrativ grupputställning där jag slapp ta ställning till rätt och fel. Istället förleddes jag in i ett slags drömtillstånd genom Georg Nordmarks hypnotiska spiraler på väggen rakt fram i galleriet – utställningen tog mig rakt ner i kaninhålet och jag trivs där verkligheten bara ekar. I Jon Rafmans hallucinogena sömnfantasier Egregores (2021) matades jag med bilder som var perfekt besynnerligt förvrängda, varje motiv gav i samma andetag en känsla av igenkänningsfaktor och överhängande fara.
Klara Zetterholm, Civilization and Its Discontents, Odenplans tunnelbanestation, Konstväxlingar/Region Stockholm
Jag bor på Odenplan och i början av året fick tillvaron lite extra mystik varje gång jag strök förbi konstmontern nere i tunnelbanan. Medan evighetslånga tunnelbaneminuter räknade ner stod jag och tittade in i Klara Zetterholms fejk-arkeologiska jättevitrin där varje objekt lät inbillningsförmågan veckla ut en egen historia. Den gröna alien-liknande faux-stenbysten fick mig alltid tänka på Atlantis och på ”uncovering secrets of a lost civilization” (läs med dramatisk manlig röst hämtad från konspirations-YouTube). Placerad nio meter under marken blev utställningen en slags fantasiernas utgrävning med en påminnelse om hur all historia är ett spekulativt sagoberättande om tider som flytt.
Coyotes konstbar på Iaspis, September Sessions, Stockholm
Under konstfestivalen Sessions i höstas öppnades dörrarna till ett litet rum inne på Iaspis där vi alla fick ingå i ett umgängets skådespel genom att sippa mellanöl från smala tjockbottnade glas vid en fashionabelt rostfri och New York-ish bar-scenografi. Utan representation och översättning fick upplevelsen stå på egna ben. I sann nonchalant-elegant 00-talsanda blev verket en genialisk uppvisning av den relationella estetikens direkta energi. När jag ser tillbaka på konståret 2023 lyser coyotes konstbar som ett slags konstverkens it-girl, obesvärat cool och fullkomlig i all sin enkelhet.
Nora Arrhenius Hagdahl är kritiker, chefredaktör för tidskriften Nuda och medarbetare i Kunstkritikk.
Se de andra bidragen i Kunstkritikks julkalender här.
