Det lönar sig att gneta

– Ja, jag har ju förstått att en ny generation har upptäckt mina verk, säger Berit Lindfeldt, som får ett av Sveriges största konstpriser, Moderna Museets Vänners Skulpturpris. Prisutdelning ikväll.

Berit Lindfeldt. Foto: Åsa Lundén.

Ikväll mottar Berit Lindfeldt (född 1946) ett av Sveriges största konstpriser, Moderna Museets Vänners Skulpturpris, för ett konstnärskap som «övertygar om att konsten och livet hör ihop». Prissumman är på 300 000 kronor, och i priset ingår en separatutställning på Moderna Museet som även den öppnar ikväll. 

Lindfeldt är utbildad på Valand på 1970-talet, och hennes arbete kännetecknas av en varsam behandling av skräp, vardagsföremål och traditionella konstmaterial. Brons, masonit, cement, trä och gummi är några av de material hon arbetar i. Skulpturpriset har på senare år gått till några av de mest uppmärksammade konstnärerna i en yngre generation, som Runo Lagomarsino (2019), Johanna Gustafsson Fürst (2017) och Klara Lidén (2013). Att Lindfeldt får årets pris kan ses som ett uttryck för att en ny generation har upptäckt och kommit att inspireras av en konstnär som i alla fall fram till nu har kunnat beskrivas som en doldis i svenskt konstliv.

– Ja, jag har ju förstått att en ny generation har upptäckt mina verk. Min tanke kring det är att de yngre har saknat material och materialitetsfokus, och att det därför blivit intressant att gå tillbaka till någon som jobbar som jag, som gnetar på med gestaltning och materialbehandling varje dag i ateljén, säger Lindfeldt på telefon mitt i förberedelserna för utställningen på Moderna Museet i Stockholm.  

Lindfeldt har jobbat i närmare 50 år som konstnär, och haft utställningar på bland annat Liljevalchs och Malmö Konsthall. Förra året hade hon en hyllad utställning på Konstakademien, och hösten 2021 har hon ställt ut på Kummelholmen i Stockholm, liksom på Elastic och Verkligheten i Umeå.

Installationsvy från Berit Lindfeldts utställning Insidor och utkanter på Kontsakademien i Stockholm, 2020. Foto: Jan Watteus.

– Mina verk växer ur det jag hittar och det jag gör varje dag i ateljén. Det växer fram. Det ena följer det andra. Det beror på att jag ser något i material som jag har framför mig just då. Det är nog bottnat i min nyfikenhet på form och att jag älskar att jobba, förklarar Lindfeldt.

Trots att hon arbetar skulpturalt i olika storlekar och med många olika material har Lindfeldt ingen självklar kategorisering av sina egna verk.

– Jag brukar indela mina bilder i mappar på datorn, men i övrigt ser jag inga skiljelinjer mellan verken. Jag läser mycket och blir ofta intresserad av hur en författare uttrycker sig, eller hur ett musikstycke är sammansatt, men i övrigt har jag inga specifika inspirationskällor. De idéer som finns runt mig och påverkar mig på ett omedvetet plan är ju självklart en del av mina verk.

När Lindfeldt tänker vidare så nämner hon konstnärer om Louise Bourgeois och Rachel Whiteread som viktiga förebilder, två seriösa materialbehandlare vars offentliga skulpturer blivit mycket uppmärksammade. Lindfeldt har även hon under flera decennier stått bakom flertalet offentliga gestaltningar runtom i Sverige, varav den kanske mest kända är hennes minnesskulptur över Astrid Lindgren i Vimmerby som orsakade stor kontrovers under tidigt 2000-tal.

Moderna Museets Vänners Skulpturpris har delats ut sedan 1950, och i årets jury ingår curatorn Emily Fahlén, konstnären Johanna Gustafsson Fürst, konstkritikern Håkan Nilsson samt Moderna Museets chef Gitte Ørskou och Moderna Museets Vänners ordförande Lena Josefsson. 

Berit Lindfeldt, installationsvy från Moderna Museet.